Hur man blir mer självmedveten (med enkla exempel)

Hur man blir mer självmedveten (med enkla exempel)
Matthew Goodman

Vi inkluderar produkter som vi tror är användbara för våra läsare. Om du gör ett köp via våra länkar kan vi tjäna en provision. Vi känner alla någon som saknar självkännedom. De har ett orealistiskt intryck av sina egna styrkor och svagheter och inser inte hur de kommer över till andra. Vi bryr oss om dem men önskar verkligen att de skulle ägna mer uppmärksamhet åt sitt eget beteende och vara lite mindreirriterande.

Ibland oroar vi oss också för att vi kan också vara en av dessa personer.

Att bygga upp självkännedom minskar den oron och ger en solid grund för all personlig utveckling som vi vill göra när vi strävar efter att bli bättre människor.

Vi ska titta på vad självmedvetenhet är, och sedan ska vi gå igenom några praktiska tips som hjälper dig att bli mer självmedveten.

Se även: Hur man hittar saker som man har gemensamt med någon

Vad är självmedvetenhet?

Självmedvetenhet handlar om att se och förstå sig själv. Självmedvetna människor förstår sina egna tankar, känslor och beteenden, och de inser vilken inverkan dessa kan ha på dem själva och på människorna omkring dem.

Självmedvetenhet innebär att du utvecklar din förmåga att uppmärksamma din inre värld och den effekt du har på andra. Riktigt självmedvetna människor stämmer hela tiden av med sig själva och ställer frågor.

Hur man blir mer självmedveten

Att förbättra sin självmedvetenhet innebär att lära sig nya färdigheter och skapa nya vanor. Här är några enkla, praktiska aktiviteter och verktyg för att bli mer självmedveten varje dag.

1. Föra dagbok eller skriva reflekterande

Att utveckla självmedvetenhet kräver mycket självreflektion. Du måste ägna tid åt att fundera över dina tankar, känslor, reaktioner och tolkningar av händelser. Att skriva ner dessa kan vara till hjälp.

Att skriva innebär att sätta ord på sina upplevelser. Även om du har svårt att hitta rätt ord kan det räcka med att försöka för att få insikt.[]

Du kan till exempel skriva:

"Kände mig lite hemsk idag när Helena berättade om sin nya lägenhet. Jag vet inte varför. Jag tror inte att jag var svartsjuk, men jag hade några av samma känslor. Kanske önskar jag att jag hade fått ordning på mitt liv lite tidigare? Jag vet inte om jag ångrar mina livsval, men jag önskar bara att saker var lite enklare. Kanske är jag bara arg för att saker har varit så svåra? Kanske känner jag mig lite övergiven."

Att försöka hitta rätt ord kan hjälpa dig att utforska idéer och känslor som du inte hade tänkt på tidigare.

Genom att föra en reflekterande dagbok kan du också se tillbaka på dina känslor över tid. Detta kan hjälpa dig att identifiera saker som du inte insåg gjorde dig olycklig och tankemönster som du kanske inte annars skulle ha lagt märke till. Det kan också hjälpa dig att identifiera saker som tillförlitligt gör dig lyckligare eller mer avslappnad.

Ärlighet är viktigt om du ska få ut mesta möjliga av reflekterande skrivande. Kom ihåg att ingen annan kommer att läsa det du har skrivit.

2. Prova meditation eller mindfulness

Mindfulness och meditation kan vara fantastiska verktyg för att förbättra din självkännedom. De hjälper dig att ta ett steg tillbaka och uppmärksamma din inre värld. Detta kan ske genom att du fokuserar på din andning, dina sinnen eller till och med försöker tänka på ingenting alls.

Försök att inte fokusera på att förbättra din självkännedom när du mediterar eller tränar mindfulness. Ägna dig verkligen åt att vara i nuet i stället för att försöka tänka, analysera och lösa problem.

Om du har svårt att sitta still kan du prova meditativ yoga eller kombinera mindfulness med en löprunda. Här är några förslag på hur du kan börja med mindfulness eller meditation.

3. Lär dig att reflektera utan att grubbla

Självreflektion och idisslande är mycket lika, men endast självreflektion förbättrar din självmedvetenhet på ett hälsosamt sätt.

Självreflektion är att titta på tidigare händelser utan att fastna i dem. Det hjälper dig att bearbeta dessa känslor och lära dig med fördelen av eftertanke. Självreflektion ger fysiska och mentala hälsofördelar och kan hjälpa dig att hantera stressiga eller traumatiska händelser.[]

Rumination är när du fastnar och tänker på negativa upplevelser om och om igen. Du kan komma på dig själv med att gå igenom samma upplevelser om och om igen och nästan återuppleva dem. Rumination är förknippat med lägre humör och sämre psykisk och fysisk hälsa.[]

Studier visar att skapandet av känslomässig distans och fokusering på varför du kände på ett visst sätt (snarare än att fokusera på vad du kände) gör det lättare för dig att tänka efter utan att grubbla.[]

Försök att skapa känslomässig distans genom att "ta några steg tillbaka" och tänka på personen i fråga som "en annan du".

4. Var nyfiken på dig själv och ställ frågor

I våra artiklar om att lära känna människor talar vi om vikten av att vara nyfiken på andra. Att utveckla självkännedom är att lära känna sig själv; man måste vara nyfiken.

Försök att ställa frågor om sådant som är viktigt för dig, inklusive dina övertygelser och värderingar. Det kan vara svårt att veta vad man ska fråga, så här är några exempel som kan hjälpa dig att komma igång.

  • Vad är jag verkligen stolt över i mitt liv?
  • Vad skulle jag vilja gå tillbaka i tiden och ändra på?
  • Vad gjorde mig lycklig som barn, och skulle det göra mig lycklig nu?
  • Vilket ord skulle jag helst vilja att andra använde för att beskriva mig?
  • Vilket ord skulle jag vara mest olycklig över att andra använder för att beskriva mig?
  • Vilken är min mest okonventionella/impopulära åsikt och varför har jag den?
  • Vad skulle jag ändra på hos mig själv om jag kunde?
  • Vad skulle jag inte ändra på hos mig själv under några omständigheter?
  • Vad kan jag inte ändra på hos mig själv och ändå vara "jag"?
  • Vilka värderingar är viktigast för mig?

När du svarar på dessa frågor kan du också fråga varför du känner så.

5. Bli bekväm med att fokusera på dig

Många av oss har lärt oss att tänka på andra före oss själva. Som vuxna kan vi sedan känna oss obekväma med att stå i centrum för uppmärksamheten... även vår egen uppmärksamhet.

För att utveckla självmedvetenhet måste du kunna uppmärksamma dina egna tankar och känslor utan att känna dig självmedveten eller självcentrerad. Detta kanske inte sker direkt.

Försök att acceptera obehagskänslor som ännu en del av din personlighet som du måste förstå. Med tiden kommer du förmodligen att märka att obehaget avtar.

6. Läs skönlitteratur

Man kan lära sig mycket om världen genom att läsa skönlitteratur, men man kan också lära sig om sig själv.

Mer än TV eller film ger bra böcker en djup inblick i en karaktärs tankar, känslor och erfarenheter. När du läser mer blir du van vid att tänka på människors inre världar. Detta utvecklar samma tekniker som du behöver för att förstå dig själv.

Du kan också lära dig av hur du reagerar på vissa typer av böcker, händelser eller karaktärer. Om du får en stark reaktion på något du läser kan du försöka fråga dig själv, "Vad ser jag om mig själv eller mitt liv i detta?"

7. Ta itu med de saker du ogillar hos dig själv

Att vara självmedveten innebär att se saker som de är, inte som vi skulle vilja att de var. Att bygga upp sin självmedvetenhet innebär att man måste titta närmare på de delar av sig själv som man kanske inte gillar eller saker man gör som man inte är stolt över.

Försök att komma ihåg att självmedvetenhet inte betyder att du ska slå dig själv. Det handlar om att tänka på alla delar av dig själv med medkänsla och att försöka förstå snarare än att döma.

Att döma sig själv kan leda till skamkänslor, vilket gör att man vill undvika vissa ämnen.[] Detta gör det svårare att utveckla sin självkännedom. Att hitta sätt att utforska saker som man tycker är obekväma utan att döma sig själv är avgörande för en god självkännedom.

Tips: Be om hjälp från en kvalificerad terapeut

Om du vet (eller misstänker) att det finns saker som du har svårt att tänka klart kring kan det vara bra att prata med en terapeut. Terapeuter är utbildade för att skapa en fördomsfri miljö där du känner dig trygg nog att utforska svåra ämnen.

8. Acceptera att det tar tid att bygga upp självmedvetenhet

Att förbättra din självkännedom är inte något du kommer att uppnå över en natt. Det kommer att ta tid. När du bygger upp din självkännedom kommer du att upptäcka fler lager av dig själv att förstå.

Försök att inte låta det avskräcka dig. Självkännedom är en resa. I stället för att oroa dig över hur mycket mer det finns att lära, var stolt över hur mycket du lär dig om dig själv varje dag.

Det kan vara bra att tänka på självkännedom som en egenvårdsvana (som att borsta tänderna) snarare än som en uppgift som du försöker slutföra.

9. Lär dig att stå ut med obekväma känslor

Alla våra känslor är inte alltid behagliga. Att vara självmedveten innebär ofta att kunna leva med en obehaglig känsla tillräckligt länge för att förstå vad som pågår.

När du stöter på en obekväm eller "dålig" känsla, försök att inte trycka bort den. Påminn dig själv om att studier visar att tankar och känslor ofta blir starkare av att du trycker bort dem.[]

Försök istället att ta ett djupt andetag och uppmärksamma vad som händer i ditt sinne och din kropp.

Det kan vara för mycket att sitta med obehagliga känslor under en obestämd tid, särskilt i början. Försök att sätta en tidsgräns. Du kan börja med att sikta på 30 sekunder och sedan öka den när du lär dig att du kan hantera obehag.

10. Vänj dig vid att se olika sidor av en fråga

Att vara självmedveten innebär att kunna se bortom sin egen världsbild och förutfattade meningar. Detta kan kräva övning. Ju mer du försöker förstå hur saker ser ut för någon annan, desto lättare kan det vara att känna igen felaktiga föreställningar om dig själv.

Försök att ta dig utanför din sociala "bubbla". Leta efter nyhetskällor som representerar en annan synvinkel än din egen. Lyssna på åsikter som du inte håller med om och försök att förstå varför de tycker så.

Se även: 22 tips för att slappna av runt människor (om du ofta känner dig stel)

Ofta kommer vi på oss själva med att skapa motargument när vi lyssnar på personer som vi inte håller med. Stå emot detta genom att ställa frågor som syftar till att förstå den andra personen.

När du vänjer dig vid att se världen ur olika perspektiv kan det bli lättare att förstå dina egna handlingar.

11. Avsätt tid för att stämma av med dig själv

Att bygga upp självmedvetenhet innebär att skapa en vana att regelbundet kolla in dina tankar och känslor. Försök att avsätta tid för att uppmärksamma vad som händer för dig. Du behöver inte en lång meditationssession. Två minuter där du tänker på din inre värld kan hjälpa.

För att skapa nya vanor kan du koppla samman stunder av reflektion med väletablerade rutiner. Du kan till exempel ägna några minuter åt att reflektera när du dricker ditt morgonkaffe och igen precis innan du går och lägger dig. Vissa människor gillar att reflektera över sin dag precis innan de går och lägger sig, men andra tycker att det kan göra det svårt att sova. Hitta det mönster som fungerar bäst för dig.

Förutom regelbundna incheckningsvanor kan du också öva på att checka in med dig själv på måfå under dagen.

12. Sök efter feedback

Att skapa självkännedom behöver inte vara en ensam aktivitet. Att förstå hur andra ser på dig kan ge dig sammanhang och ett externt perspektiv.

Att be om feedback kan vara skrämmande. Gör det lättare för dig själv genom att fråga personer som du litar på och som vill ditt bästa. Kom ihåg att du får reda på hur de ser på dig, inte Bara för att någon annan ser dig på ett visst sätt behöver det inte vara sant.

Om du får feedback som du inte är nöjd med ska du försöka ta emot den på ett värdigt sätt. Var ärlig med att det inte var vad du ville höra, men säg att du är tacksam för deras ärlighet och att du ska tänka på saken. Undvik frestelsen att argumentera eller förklara.

När du har fått feedback bör du fundera över hur den känns och om den är korrekt.

13. Bredda dina kunskaper om psykologi

Självkännedom innebär att lära sig om dig själv , men forskning kan fortfarande vara till hjälp.

Det finns massor av psykologiska principer kring anknytningsstilar, känslomässigt försvar och sätt att interagera som kan vara till stor hjälp att förstå.

Här är några resurser som kan hjälpa dig att komma igång.

  • Kognitiva förvrängningar
  • Anknytningsstilar
  • Emotionella försvarsmekanismer/copingstrategier
  • Attributionsteori
  • Listor över känslor

14. Var försiktig med personlighetstester

Många människor gör personlighetstester för att förstå sig själva. Det finns vissa fördelar med dessa tester, men det är värt att vara försiktig.

Ett populärt test är Myers-Briggs Type Inventory. Även om många människor använder det och ser sig själva i sin "typ", har det inte ett särskilt gott rykte bland psykologer, akademiker och andra yrkesverksamma.[]

Försök att inte låta dessa tester definiera dig. Även anhängare av MBTI varnar för att "ju mer människor uppmuntras att tro att de 'är' de bokstäver som dyker upp i den kortfattade beskrivningen av deras typ, desto mer problem kommer sannolikt att uppstå i det omedvetna."[]

Du kanske lär dig mer om dig själv av hur du känner inför beskrivningarna än av resultaten i sig. Du kanske till exempel reagerar starkt på att bli beskriven som "impulsiv" eller "extrovert", vilket kan säga dig något om dina värderingar.

Om du letar efter ett bra personlighetstest kan du prova VIA:s karaktärsundersökning. Den rankar olika karaktärsstyrkor baserat på hur viktiga de är i ditt liv. Det finns en betald analys, men den gratis rankningen kan fortfarande ge dig mycket att tänka på.

15. Fokusera på "varför"

Självkännedom handlar inte bara om vad du gör. Det handlar också om varför. Att förstå "varför" kan hjälpa dig att leta efter mönster i de svårigheter du möter i ditt liv. Om du ställs inför samma problem gång på gång kan du försöka förstå grundorsaken till problemet.

Det kan hjälpa att inse att allt vi gör ger oss något Även om det orsakar problem längre fram. Du kan till exempel bli irriterad på dig själv för att du skjuter upp saker eftersom det innebär att du måste skynda dig för att få saker gjorda innan en deadline. När du frågar varför du skjuter upp saker kanske du inser att det hjälper dig att undvika den stress det innebär att påbörja en uppgift.

Att fråga varför är viktigt för att öka din självkännedom. Det är också det första steget mot att hitta bättre strategier för att hantera situationen.

16. Lyssna på din kropp

Du kanske redan har upplevt tillfällen då din kropp har berättat något för dig som du inte har lagt märke till. Du kanske hade nacksmärtor och huvudvärk månader innan du insåg att du var stressad på jobbet, eller du fick fjärilar i magen när du pratade med någon innan du insåg att du hade känslor för personen.

Att lyssna på kroppen kan bidra till ökad självkännedom genom att du kommer i kontakt med känslor som ännu inte har nått medvetandet. Om du märker en fysisk känsla, som spända muskler eller förhöjd puls, ska du vara nyfiken på vad som kan ha orsakat den.

17. Tänk på det förflutna, nuet och framtiden

När du förbättrar din självkännedom, försök att inkludera alla aspekter av ditt liv. Det är lätt att fokusera på vem vi är just nu (nuet), utan att tänka på hur vi kom hit (det förflutna) eller vem vi skulle vilja vara (framtiden).

Hur du integrerar detta i din självkännedom är upp till dig. Vissa människor gillar att rita en tidslinje över sitt liv. Du kan markera viktiga händelser och ge olika typer av händelser olika färger eller symboler. Du kan utöka denna tidslinje till att omfatta saker du skulle vilja ha i framtiden, även om du inte vill ange specifika datum.

18. Titta på vad du ogillar

Vi kan lära oss mycket om oss själva av det som irriterar oss. Försök att titta på saker som gör dig frustrerad och fråga dig själv var det kommer ifrån.

Du kan till exempel bli frustrerad över att din partner inte ställer in disken i diskmaskinen. Själva röran kan irritera dig, vilket säger dig att du sätter ett högt värde på utrymmet omkring dig. Du kan känna att de utgår från att du ska göra det. Om det är därför du är olycklig, sätter du förmodligen ett högt värde på respekt och/eller rättvisa.

Ibland kanske du inser att saker du ogillar hos andra är saker du i hemlighet oroar dig för hos dig själv, eller saker du har arbetat hårt för att hindra dig själv från att göra. Till exempel kanske du ogillar att folk är sena eftersom du känner dig skyldig till att du också kämpar med punktlighet.

Att undersöka saker vi ogillar för att lära oss mer om oss själva kan ha den trevliga bieffekten att vi blir mindre frustrerade över själva saken.

19. Fråga allt

Självkännedom kan också innebära att ifrågasätta värderingar som vi inte är medvetna om att vi har.

Vi ärver alla värderingar från våra familjer och våra kulturella normer.[] Vissa kan vara så djupt rotade att vi inte inser att vi har dem, till exempel att vara artig.

Många av dessa värderingar kommer att vara till hjälp i ditt liv, men vissa kan göra dig olycklig eller orsaka problem i ditt liv. Du kanske till exempel säger ja till saker du inte vill göra för att du måste "vara artig".

Den här typen av värderingar kan också vara problematiska om du umgås med människor från en annan kultur. Om du har ärvt en tro på värdet av äktenskap kan du känna dig dömande mot par som inte håller med.

Att ifrågasätta sina nedärvda värderingar behöver inte betyda att man ändrar dem. Att inse att de är din värden kan hjälpa dig att inse att de inte behöver vara universella, och du kan bestämma hur du ska tillämpa dem.

Vilka är fördelarna med att förbättra sin självkännedom?

Oavsett hur självmedveten du är kan du nästan alltid bli bättre. Här är några av de största fördelarna med att öka din självmedvetenhet.

1. Bättre (och hälsosammare) relationer

Bra relationer (med familj och vänner, såväl som med en partner) bygger på att båda sidor får sina behov tillgodosedda. Det är därför kommunikation är så viktigt; vi måste låta den andra personen veta vilka våra behov är. Utan självkännedom att känna igen våra behov räcker det dock inte med kommunikationsfärdigheter.

Stor självkännedom gör att vi vet vilka våra behov är och varför Du kan till exempel förklara för din partner att du behöver tillbringa mer tid ensam. Självklart måste de respektera det, men att förklara varför kan vara till hjälp.

Du kan till exempel säga:

"Jag behöver mer tid ensam eftersom jag behöver vara självisk ibland. När vi är tillsammans tänker jag alltid på både dina och mina känslor. Jag skulle verkligen vilja att jag bara behövde tänka på vad jag vill ibland."

De kanske då också uppmuntrar dig att göra "själviska" val ibland, även när ni är tillsammans.

2. Lugnare sinnesstämning

Att vara mer självmedveten kan hjälpa dig att hantera starka känslor utan att bli överväldigad.

Du kanske märker tidigare att du blir irriterad av ett samtal, så du byter ämne och undviker en diskussion. Du kan också utveckla bättre självhantering av dina känslor, vilket innebär att du känner att du kan hantera dina känslor på ett sunt och lämpligt sätt.[]

3. Bättre produktivitet

Ju mer du förstår dig själv och dina prioriteringar, desto mer produktiv kommer du sannolikt att vara. Detta gäller både privat och professionellt. Självkännedom hjälper dig att förstå varför du skjuter upp saker, hur du kan motivera dig själv och låter dig förutse potentiella hinder.[]

Stor självkännedom kan också hjälpa dig att övervinna beteenden som saboterar för dig själv, t.ex. perfektionism eller att dricka för mycket.

4. Bättre beslutsfattande

God självkännedom kan hjälpa dig att skilja mellan "önskemål" och "behov", vilket gör det lättare att fokusera på att uppfylla långsiktiga mål snarare än kortsiktiga lösningar. Att förstå dina behov gör att du kan fatta bra beslut.

Självmedvetenhet kan möjliggöra reflektion i förväg. Till exempel vill arbetsgivare veta hur du hanterar känslomässiga situationer på jobbet. De flesta människor har inte tänkt på detta i förväg. De måste reagera i stunden, så de gör bara så gott de kan. Självmedvetna människor har lagt ner tid på att tänka på hur de hanterar det och om det är rätt beslut att fatta.

5. Stärkt självförtroende och självkänsla

Självkännedom kan bygga upp självkänsla och självförtroende.[] Det ger dig en korrekt bedömning av dina styrkor och svagheter och ger dig den information du behöver för att förändra saker som du inte gillar. Det finns en hel del överlappningar i de tekniker vi använder för att få självkännedom, självkänsla och självförtroende.

6. Fler karriärmöjligheter

Vissa jobb kräver en hög grad av självkännedom, t.ex. socialt arbete, omvårdnad, rådgivning och utbildning.[][] Det här är jobb som kräver att man befinner sig i sociala situationer med utsatta människor som kan behöva stöd, vilket innebär att hög socio-emotionell intelligens är avgörande.

Många andra arbetsgivare letar också efter medarbetare med hög självkännedom. Det är en viktig "soft skill" för alla som vill ha en ledarroll på sin arbetsplats. Fortbildningskurser fokuserar ofta på hur man ökar självkännedomen.

Vanliga frågor

Vad är orsaken till bristande självkännedom?

Den vanligaste orsaken till låg självkännedom är att man är rädd. Vi kan vara rädda för vad vi kommer att få reda på om oss själva eller att vi inte kommer att gilla vad vi ser när vi tittar på oss själva ärligt. Många människor är också omedvetna om sin egen brist på självkännedom.[]

Vad händer när man inte är självmedveten?

Att inte vara självmedveten innebär att du har missuppfattningar om dig själv, dina tankar och ditt beteende. Du kanske inte förstår vilken effekt du har på andra. Detta kan göra det svårare att skapa relationer eller arbeta med personlig utveckling.

Är självmedvetenhet bara en vana?

Självkännedom är en kombination av vanor, tekniker och mod. Att ha god självkännedom innebär att man vanemässigt använder tekniker för att förstå sin inre värld och att man har modet att reagera ärligt på det man ser.

Vid vilken ålder blir människan självmedveten?

Barn blir medvetna om sig själva (dvs. de förstår att de är skilda från andra människor) stegvis under de första 4-5 åren av livet.[] Detta inkluderar att de kan känna igen bilder av sig själva i speglar och lära sig att de kan ha kunskap som andra inte har.




Matthew Goodman
Matthew Goodman
Jeremy Cruz är en kommunikationsentusiast och språkexpert dedikerad till att hjälpa individer att utveckla sina konversationsförmåga och öka deras självförtroende för att effektivt kommunicera med vem som helst. Med en bakgrund inom lingvistik och en passion för olika kulturer kombinerar Jeremy sin kunskap och erfarenhet för att ge praktiska tips, strategier och resurser genom sin allmänt erkända blogg. Med en vänlig och relaterbar ton syftar Jeremys artiklar till att ge läsarna möjlighet att övervinna social ångest, bygga kontakter och lämna bestående intryck genom effektfulla samtal. Oavsett om det handlar om att navigera i professionella miljöer, sociala sammankomster eller vardagliga interaktioner, tror Jeremy att alla har potentialen att låsa upp sin kommunikationsförmåga. Genom sin engagerande skrivstil och handlingskraftiga råd guidar Jeremy sina läsare mot att bli självsäkra och välformulerade kommunikatörer, vilket främjar meningsfulla relationer i både deras personliga och professionella liv.